and she felt a part of her dying when she whispered "this is a war i can't win"

jag kan berätta om hur diskbergen växer i mitt rum. om hur svetten klibbar under armarna. om hur jag inte har duschat på tre dagar. om hur jag knappt lämnar sängen längre. 
jag kan berätta om hur jag igår åt ett helt paket glass följt av tio mackor, flera glas mjölk och bullar som smakade microvärmt och gammalt. om hur jag imorse ljög för en av de få vänner jag har kvar för att jag inte orkar idag.
bit för bit dör jag inombords. inte enda lyckokänsla på flera dagar. tänker att jag borde skriva något, måla något, göra något men det händer ingenting. ingen signal som går ifrån hjärnan och som är tillräckligt stark för att mitt medvetnande ska uppfatta den. ingenting som känns någonting alls längre. jag känner mig fullständigt bedövad. tänker att imorgon ska jag resa mig, men imorgon är idag och jag ligger fortfarande kvar under samma jävla täcke 
 
 .. 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0